Så många system men med samma intresse av att hela människor

När vi tränger djupare in i olika system så ser vi att mycket kommer igen. För 4000 år sedan skrevs en berättelse som heter ”Innanas resa”, som berättar om det paradigm vi är på väg in i med en allt ökande medvetenhet. I mytologin beskrivs hur vi behöver möta vår andra hälft, den som vi inte vill ha, och integrera henne med den vi skapat. Vi behöver alltså öka vår medvetenhet genom att gå till det mörka och svåra. Pradoxalt nog finner vi ofta där det ljusa och lätta, men efter en resa i smärta för att nå ett ökat ansvarstagande. Inanna fann medkänslan med sig själv, en basal förutsättning för att kunna växa. Vi kan se denna mytologi som både individuell och kollektiv. Livet är så förunderligt, det öppnar så mycket om vi överlämnar oss också till det svåra.  

Både Jung och Assagioli öppnade för en förändring större än oss människor, för snart 100 år sedan. Jung genom att lyfta fram arketyper och Assagioli genom delpersonligheterna som också var kollektiva. Termen ”arketyp” har sitt ursprung i antikens Grekland. Roten i ordet är ”arkein”, som betyder ”original eller gammal”. Både Jung och Assagoili trodde att universella, mytiska karaktärer ligger inom det kollektiva medvetandet hos människor över hela världen. Arketyper representerar grundläggande mänskliga erfarenheter och de framkallar djupa känslor på samma sätt som berättelser och myter. Jung talade om individuationen och Assagioli om av-identifikationen för att vidga vårt medvetande om det undermedvetna (som är inövat som skydd) och det omedvetna (som väntar på att få levas). Individuationen och avidentifikationen tar oss både till det som är förträngt och till vår potential. Livet handlar om att öka vår medvetenhet i båda dessa fält, parallellt.

Denna rörelse finns också hos Peter Levin i det han kallar pendulering mellan resurser (potentialen) och trigger (det förträngda) samt titrering (sättet att öppna mellan dessa två). Franz Ruppert talat om tre olika delar; överlevnad (det förträngda), friska (potentialen) och traumatiska (aktörens som söker läkning).  Carola Castillo talar om Metanoia (potentialen), Ortonia (det förträngda) och Paranoia (den öppnar för förändring). Allt detta är naturligtvis mycket förenklat beskrivet och det är en tolkning. Men vad som är uppenbart är att alla bygger sina system för att beskriva sin teori och världsbild. Vi kan välja att se det som nya system som skapas med ”nygamla” ingredienser.

I Traumahology är gåvorna vår potential, de gåvor som vi ännu inte levt i livet och som är unika för var och en av oss. Trauman tidigt i livet tar oss bort från dessa gåvor. Därför är det igen slump vilka trauman vi får. De öppnar för själens splits i olika överlevnadsstrategier för att skydda våra gåvor. Dessa överlevnadsstrategier innehåller en bit av vår själ och har därför ett andligt perspektiv  ”Nya” trauman senare i livet eller ett medvetet arbete genom att ”överlämna sig till det som var” öppnar för kroppens ”kollaps” för att själen ska kunna hämta hem sin splits och öppna för gåvorna. Det är vår följare i oss som kollapsar för att öppna för att vi ska bli mer vår egen auktoritet ur gåvorna. (Följaren är den som kämpar med livet). När följaren överlämnar sig till livet kan gåvorna, trauman och överlevnadsstrategier komma samman med vår kärna och då sker en transformation. 

 

Det arbete som sker inom Humansky genom individuella samtal, workshops och utbildningar bygger på många alla de nämnda teorierna. (läs mer under teorier)  Basen är psykosyntes. Denna psykologi är transpersonell och humanistisk och inkluderar så mycket. I psykosyntesutbildningen är symboler, arketyper och mytologi en viktigt del för att närma sig det förträngda och vår potential. Psykosyntesen är öppen för att inkludera nytt och exkluderar ingen kunskap. Psykosyntes är inte bara en terapi utan mer ett sätt att leva. Den beskrivs som en brygga mellan traditionell psykologi och själsliga rörelser. Psykosyntes idag kommer inte vara psykosyntes imorgon.

Framtiden i det nya paradigmet handlar om att expandera det omedvetna. Både Jung och Assagioli har ett uppsving i detta nya paradigm. I det expanderar vi för att få ihop en större helhet mellan själen och materia, det som vi splittade för många tusen år sedan. Materia kom då att vara en del i det nya teknokratiska paradigmet och själen kom att ”tillhöra”  kyrkan. Idag sker något väsentligt nytt och fler och fler rörelser söker att få ihop  rörelerna mellan själ och materia.

Stäng meny

Samarbete innebär att det inte går att fatta beslut om någon person inte är med. Inte heller kan en person bestämma över en annan. Därför sätts viljan och engagemanget i fokus. Nya metoder för lärande utifrån engagemang växer fram. De skiljer sig väsentligt från de traditionella metoderna som ofta innehåller förhandling, kompromiss och majoritetsbeslut. Samarbetet hålls samman genom viljan att göra gott. Det är detta som motiverar, ger passion och mening åt arbetet. Samtidigt hamnar vi ibland en värderingskonflikt mellan att göra gott och olika lojaliteter. På fem minuter har värdegrunden utvecklas i en grupp/ett system beroende på deltagarnas historia och traditioner som omsätts i mentalitet, en tyst kunskap i samarbetet. Om vi söker oss till gemenskap förutsätter det att vi tidigt lyfter det vi ser och arbetar med vår mognad. I en mogen grupp går samarbetet smidigare och gruppens styrkor kan nyttjas så att ”ett plus ett kan bli tre”.  Fördjupade relationen är då en förutsättning. Vikten av en balans mellan att ta/få och att ge är påtaglig, (den kan vara både materiell och psykologisk). Detta samarbete bygger på att alla i ett team är ledare. Det ställer särskilda krav på gruppen om det finns en formella team eller projektledare. Denna person både för sig själv och andra i teamet är en av ledarna, även om han eller hon har formellt ett ledarskap. Det tar mycket lång tid att bygga upp ett förtroende som är raserat. Den enda strategin som då fungerar är att gå till källan och reda ut svårigheterna. För att bygga samarbetsstrukturer behövs både system, strukturer och relationer som bygger på principen att ”ett plus ett ska bli tre”.

Detta ledarprogram samarbete drivs tillsammans med Emma Rosqvist Katlaway och Katarina Falk LTOU. Det vänder sig till välfärdens samarbetande professionella. Det syftar till att skapa ett ”nytt” ledarskap och teamwork. Planerad start i mars 2019. 

I denna utbildning får du en förståelse och redskap att möta dig själv på ett helt nytt sätt. Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med människor, t.ex. terapeuter, socionomer, läkare, sjuksköterskor, lärare mm. I slutet av denna utbildning kommer du att kunna:

 

Utbildningen omfattar 4 ggr 2 dagar och startar hösten 2019. Detta utbildningsprogram drivs tillsammans med tre andra traumaterapeuter. Detaljprogram finns färdigt under mars 2019.

Den enda tiden som finns är nu. I nuet kan vi öppna för evigheten och i det ögonblicket är det förflutna, framtiden och nu närvarande samtidigt. Nuet och visdomen blir ett i stunder när vi ändrar vårt perspektiv, vid insikter och AH- upplevelser, i ett nära möte med oss själva eller andra. Då stannar tiden och allt bara är. Dessa stunder kan bli fler och expandera. Vägen dit kan ibland vara smärtsam och vi behöver på olika sätt lösa upp den smärta som sitter i kroppen. Vi behöver också möta det vi på olika sätt lagt i skuggan av vårt liv. Det vi är rädda för eller kanske inte är så stolta över. I alla gemenskaper behöver vi bli vår sin egen auktoritet. Vi är alla här för att bidra till livet. Det är ingen slump vad du gjort i livet, ur det har ditt syfte sakta skapats. I denna ettåriga utbildning där du får möjlighet att öppna för ditt uppdrag och syfte. Utbildningen kommer du att:

 

Utbildningen startar i mars 2019 och pågår till maj 2020 omfattande 21 dagar under 7 helger.

I skönheten och värdigheten hittar du din visa kvinna. Hon vill att du ska sprida dina frön och bidra till världen. När vi lever våra liv i mötet med oss själva, vet vi någonstans där inne att vi behöver ära vem vi är i vårt ursprung. Det kan vara en utmaning, men samtidigt har vi inget val. Den visa kvinnan kan ta oss dit och kommer alltid att göra detta. Hon har mycket kraft och visdom. Hon är sanningen i dig. Många av oss är rädda för henne, hon låter oss inte komma undan, men hon väntar tålmodigt. Att vara vis har inget med ålder att göra. Du kan vara vis när du är 30 år. Visdom handlar om att kunna se andra perspektiv, på allt i livet. Den visa kvinnan vet att lager på lager försvinner försvaren inne i dig och en dag kan du bara le och leva innerligt. Då lever du här och nu och varje dag blir en gåva. Människor berör, människor rör sig och den visa i dig gläds när alla i frihet lever sina syften, ÄVEN DU. Hon har inte många illusioner, utan bär livet med en stor realitet. I denna workshop möter du din visa kvinna som att dig till befruktande mörker. I det mörkret finns dina gåvor.

Många tror att tillit förutsätter att vi har kontroll och genom det skapar en trygghet. I verkligheten kontrollerar vi ingenting, vi skapar på detta sätt bara en känsla av tillit. Vi försöker mäta allt som sker för att skapa mer känsla av trygghet och tillit. Tillit är dock ingen känsla utan mer ett tillstånd som bara är. Vi kan ha en massa känslor och vara i dem otrygga och ändå befinna oss i ett tillstånd av tillit. Hur är det möjligt? Någonstans i oss vet vi att allt är som det ska, och det skapar ett lugn i hela kroppen samtidigt som vi kan känna kärlek, vrede, vrede, sorg och rädsla. Vi människor har helt unika förnimmelser kopplade till olika känslor. Vi behöver lära oss skillnaden mellan känslor och förnimmelser. Känslor skapas ofta från erfarenheter medan förnimmelser är något vi föds med, men som kan förändras när de kopplas till känslor. När vi föds vet vi vad smärta är, men utan känsla. Senare kan vi bli rädda för smärta och då har den rena förnimmelsen förändrats. Tillit kan sägas vara en förnimmelse som är och kan vara helt ren om den inte kopplas till en tanke eller känsla. Ett bra sätt att ”testa” vår tillit kommer när jag vågar gå in i kaos. Fler och fler grupper vågar möta kaos för att de ska hitta strukturen i det system de omedvetet skapat. Vi agerar utan att veta, vi bara litar på att det som sker ska ske. Det är att överlämna sig till skeendet. Detta är en av grundpelarna i kaosteorin. Enligt kaosteorin förändras system genom mycket små oförutsägbara förändringar som på sikt ger oförutsägbara skillnader, ett fenomen som kallas fjärilseffekten. Dessa oförutsägbara förändringar bara uppstår. Tillits cirkeln, ”circle of trust”, är ett begrepp som skapats ut kaosteorin. I den har alla samma värde, och genom en uppåtgående spiral växer en grupp i detta ”värde”. I denna cirkel har syftet att öppna för mer tillit både hos de närvarande personerna och hos det system som skapats. På detta sätt kan vi möta oss själva och olika system. Ambitionen är att gruppen ska få lära sig att möta sig själv i fyra olika ”typer” av system.   

På olika sätt närmar vi oss myterna som hindrar oss att leva vårt liv fullt ut som den vi är. En myt kan hålla hemligheter och skapar illusioner som hindrar sanningen… men en myt kan också vara en inre bild, saga och arketyp som kan öppna upp för det som har varit dolt. Sanningen väntar alltid på att bli levd om förr eller senare krackelerar myten som hindrat sanningen. Dessa myter repeteras som sanningar. När vi använder den senare definitionen an myter förstår vi att allt är större än jag och allt har ett mönster. Dessa myter kan stödja oss djupare in i vår egen process för att hitta vår unika sanning.  I en liten grupp om 6 personer kommer du att få möta dig själv och få del av olika teorier för att komma djupare in i dig själv. Vi träffas 6 gånger, en gång i månaden.

Det paradigm vi lever i idag som frodas av vårt sätt att konkurrera, jämföra, offra, vara speciella och ta kraft/ge kraft, kommer sakta att tona bort. Detta ersätts av det nya paradigmet som vi längre varit på väg in i, det som bygger på samarbete. Vi behöver arbeta hårt för att komma till den punkt då vi är fria att bidra med det som expanderar våra handlingar, relationer och möten, istället för att exkludera. Samarbete kan bara ske utan en ledare i nätverk mellan människor och genom partnerskap mellan grupper och organisationer. I denna workshop lär vi oss att

Så att ”ett plus ett kan blir tre” och något nytt skapas

 

Det är inte händelsen eller bristen som skapar trauman utan vår förmåga att hanterar dessa. Vi får trauma av egna upplevelse, från familjen och samhället. Kroppens reaktion i dessa  situationer är ”fight” eller ”flykt”, och om dessa inte är möjliga ”frys”. Från alla dessa tre  traumareaktioner blockerar vi olika delar i kroppen och skapar strategier för att skydda oss i livet. Vår ”följare” är den som gör allt detta på ett mycket kreativt och aktiv sätt. Trauma och chock senare i livet kan vara en början att öppna för en frigörelse och  expansion. Traumaarbete kan frigöra och expandera gåvorna vi har gömt.  Vi kommer att arbeta i tre dimensioner samtidigt: